Avelsplanen för framtidens kallblodstravare…

Inte så enkelt som bara avel – här har ST och DNT att bita i inför framtiden.

Jag vill göra Travsporten bättre – och många lösningarna finns i enkelheten. 
Vi behöver ha fler tävlingshästar. Till det krävs fler hästägare. Till det krävs fler hästar… 
Ni förstår karusellen va? Frågan är vad som kommer först, hönan eller ägget…

Jag är helt ointresserad av att veta hur jag INTE ska göra

Svensk Travsport och Det Norske Travselskap står inför gigantiska utmaningar. Men potentialen är lika enorm. Det vi behöver satsa på är ENKELHETEN. Det behöver bli mycket mycket enklara att äga häst, att bli hästägare, att sälja sin häst, att tävla och driva företag inom hästnäringen.
Det här är ST’s och DNT’s bord. De finns till för att serva sportens aktiva, vare sig vi är uppfödare, ägare eller travtränare, spelare eller travbanechef.

Här kommer ett(!) konkret förslag som gör ägandet och uppfödningen mycket enklare för oss.

Ägare: Vi vill kunna registrera ägare direkt via hemsidorna. Med ex. bankid ska jag som säljare eller ansvarig för hästen kunna registrera nya ägare när jag vill. Det sker enklast med att man fyller i ägarnas personnr eller organisationsnummer. Sedan godkänns ägandet av den blivande ägaren på sin privata sida.
Ex. om fem personer äger en häst ihop, jag som travtränare äger 20% (den delen ska således inte faktureras mig), en ägare har 30%, en har 40% och en har de sista 10%. Idag måste en av oss stå som företrädare och på så vis vara ansvarig för både inkomsterna och utgifterna. Det är fel enligt mig, givetvis bör varje andelsägare stå för sin egen del och på så vis kunna ta del av in- och utgifter direkt istället för att det ska faktureras eller ännu värre skickas svarta pengar mellan delägarna.
Givetvis ska detta vara transparent så att delägarna kan se varandras förehavanden (ex. uteblivna betalningar), framför allt hästens tränare.
Tränaren ska också kunna differentiera träningsavgiften, beroende på hur mycket man äger eller om det finns anledningar till olika kostnader.
Skatteverket borde också gilla detta då man enkelt kan ta ut en rapport över årets hästägande (när man vill), om man har månadsredovisning, kvartal eller helår på sitt företagande.
Det skulle underlätta mycket ex. vid andelsägande. Många gånger kan det ta tid innan en hästs andelar sålts och då vill man ändå kunna registrera de som redan köpt in sig. Travtränaren eller ex. uppfödaren ska kunna stå fortsatt som ägare till de andelar som ännu inte sålts.
På så vi skulle man också kunna fakturera köpesskillingen via TDS (utan förskottsbetalning).
Redovisningen till Skatteverket ska också underlättas kraftigt. MYCKET VIKTIGT inför framtiden.

Uppfödare: Exakt som ovan. Inkomster och utgifter delas direkt mellan ägarna. När hästen är 10 år och springer in pengar så har mycket vatten runnit under broarna, här är chansen att göra det enkelt för uppfödarna. OCH dessutom underlätta för affärer.

Leasing: Exakt som ovan – vanligast är att det vid leasing utgår, efter en procentsats, del av prispengarna till ägarna av hästen. Detta skulle enkelt kunna lösas direkt hos Svensk Travsport.

Vad jag menar med detta inlägg är att allt hänger ihop – hästägandet hänger ihop med tävling, avel och affärerna kring travsporten.
Vad vi behöver är fler antal födda föl med fler olika fäder!

Avelsplanen – vilka vägar…

Som jag ser det finns några olika vägar att gå:

1) Fortsätta på den inslagna linjen och avelsvärderingen fungerar lika som idag. Ev. med några små justeringar.

2) Förslaget på ny avelsplan sätts i bruk.

3) Mitt förslag nedan. Minst samma eller hårdare krav på hälsa (lösa benbitar, struppipning m.m.).

4) Nämnden plockar själv ut sina representanter som får komma på visning. De ser ut vilka hingstar (oavsett prestationer) är viktig för aveln.

Vilket alternativ väljer du?

Mitt förslag till avelsplan

Här är mitt förslag

Mitt förslag bygger på att vi vill ha större spridning på antalet friska, sunda och bra hästar i aveln. Det ska vara upp till uppfödaren att välja den hingst som man tror passar bäst till sitt sto. Historiskt sett har vi sett hingstar som Elding, Rappfot och Trollfaks (till och med Troll Jahn på grund av storleken) ha problem med avelsvärderingsnämnden. Med facit i hand var det en tjutusan till tur att de blev godkända till slut.
Jag tror inte på förbud – jag tror på utveckling, engagerade aktiva och på uppmuntran!
Angående mina förslag har jag gjort noteringar till höger om ex. 3+2-korsningar.

Mina punkter:

  • Alla hingstar som ska användas i aveln SKA visas på för Avelsvärdering och godkännas efter nedan angivna punkter.
  • Rasbeskrivningen ska vara kvar och vara en vägledning och mål för hur våra kallblod ska se ut.
  • Nuvarande förslag på betäckningskvoter är ok. Maximalt 95 ston var av max 70 i ett land.
  • Hingstens mankhöjd ska noteras, men inte vara diskvalificerande även om den är 145 cm eller 170 cm.
  • Hingstar med tätare än 3+3 korsning ska godkännas.
  • Syskonparningar ska godkännas (obs: Ingen viktig punkt!).
  • Krav på prestationer slopas. Prestationerna ska uppdateras varje år i kataloger både i tryck och digitalt.
  • Defekter ska vara skäl för att ej godkänna hingst. Förslaget som nu ligger är mycket bra.
  • Avelsvärderingsnämnden ska varje år presentera förslag på hingstar de vill se i aveln, från föl till äldre. De kan också uppmuntra till vidare avel på ston som värderas kunna hålla ned inaveln för populationen i stort. För att uppmuntra ägarna/uppfödarna.

Fördelar:
Ett rättvist system där inget godtyckligt kan komma att spela någon roll.
De tuffa kraven på en sund och frisk häst ska fortsätta att gälla.
Fler hingstar i aveln ger bredare avelsbas.

Nackdelar: 
Inga.

ÖVRIGA TANKAR

  • För att uppmuntra till snabba generationsväxlingar kan man höja de unga stonas prispengar kraftigt, det gör att de tjänar sina pengar fort och kan gå till avel tidigt – då blir stofölen också värda mer både för uppfödarna och för hästägarna. Det är otroligt provocerande att hingstarna har högre prispengar i de klassiska unghästfinalerna.
  • Snabba generationsväxlingar får vi också genom att godkänna och använda unga hingstar – att matadorer som Elding, Järvsöfaks och Moe Odin hamnar längre bak i stamtavlorna gör att inavelsgraden sjunker.
  • Vi bör bestämma oss för hur många generationer som ska vägas in när vi räknar ut inavelskoefficient. I dag ger olika ”skolor” olika mycket % – det vore önskvärt att vi enades om vilken skola som ska gälla.
  • Utveckla en programvara som gör att vi kan räkna ut inavelskoefficient på avkommor efter hästar som ännu inte är födda. Då kan vi planera vår avel på ett mycket bättre sätt.
  • Det är avelsvärderingsnämnden som genom sitt urval av hingstar tvingat in oss i den ”problematik” som vi nu eventuellt står inför. Därför bör deras arbete omvärderas och göras om enligt ovan nämnda förslag.
  • Det är ett långt större problem hur DNT och ST behandlat kallblodssporten. DNT med sin unika position i världen har behandlat kallblodssporten styvmoderligt trots att varmblod vs. kallblod borde behandlas 50-50. Olika prispengar och uppfödarpengar har retat upp de aktiva (vilket jag verkligen förstår) och landets travtidning Trav og Galopp-Nytt skriver: ”Kallblodssporten bör vara en sport för amatörer”.  Vilket hån! Där är det riktigt farliga problemen för kallblodssporten.
  • Det behövs rejäla insatser – men att smådutta med en Avelsplan utan någon fakta presenterad på förväntade effekter är allt annat än professionellt. Vi förväntar oss mer av våra förbund.

Kom gärna med inspel på vad som kan tänkas vara positivt respektive negativt med detta förslag!!!

Jag kommer att ändra och uppdatera förslaget om det kommer inspel som jag köper!!!

Ps. Det är av yttersta vikt att uppfödarna blir uppmuntrade, sedda, hörda och uppskattade – Vi behöver avla fram fler tävlingshästar!
Då behöver vi fler hästägare – där ligger nyckeln till framgång!

Med vänlig hälsning,
Fredrik Fransson

info@monstertrav.se
070-308 06 65

Stamtavla…

Kan någon räkna ut inavel på hästar avlade på hästar som ännu finns?
Det här tycker jag är intressant, titta på bilden här ovan (klicka för större bild) och säg mig vilken inavelsgrad den hästen har.

Med sådan ”vetskap” borde vi, i alla fall matematiskt, kunna planera vår avel framgent.

Det lagda förslaget…

Föreslagna ändringar och mina kommentarer…

Här är ändringarna!

1. Rasebeskrivelse for kaldblodstraveren. 
Gjennomsnittlig mankehøyde på kårede hingster er 154 cm med en viss variasjon, men skal alltid være minst 148 cm.
Jag tolkar detta som en direkt reaktion mot uppropet för Art Kjarvalds godkännande efter årets avelsvärdering på Wången.
En bagatell i hela debatten enligt mig. Låt de med mindre hästar betäcka – det finns gott om stora ston vars avkommor troligen skulle må bra av att ha en mindre far.

2.1.1 Travprestasjon, stamme og avlsindeks.
Inga konstigheter. Här har man bara lagt till ”og”.

2.1.6 Fruktbarhet uttrykt ved drektighets- /fødsels-statistikk.
Ja. Bagatell.

2.1.7 Innavlsgrad.
Ja, det är intressant vilken avelsgrad. Men inte på hingsten, utan på avkomman.

3.1.4 Individbedømmelse og utvalg av hingster til bruk i traveravlen – kåring – foretas av en felles kåringsnemnd på kunngjort offentlig utstilling i henhold til denne plan og den til enhver tid gjeldende instruks for kåringsnemnder. Det skal årlig finne sted minst en kåring i hvert land. Nemnden skal arbeide etter egen instruks.
Vet icke vad som menas med detta ”Nemnden skal arbeide etter egen instruks”…

3.1.6 Kvoter ändras från 80 till 70 som max antal betäckta i landet där hingsten verkar och från max 30 till 25 i det andra landet. Totalt från max 110 till 95 betäckta ston.
Det gäller ett litet antal hingstar och det enda lägre kvoter egentligen kan göra är att priset på dess tjänster kommer att gå upp. Vilket jag personligen tycker är tråkigt om det sker då kallblodssporten inte ska vara en ”rikemanssport” utan att alla ska kunna ges chansen att avla på den hingst man tror passar bäst till sitt sto.
 MEN, det här är ändå en liten justering, så jag tror inte det är speciellt allvarligt för prislappen.
 Jag tycker att ändringen är helt ok.

3.1.7 Alle kårede hingster har en livstidskvote på totalt ??? bedekninger/føll i løpet av livet. (bestemme antall bedekninger eller antall føll)
Detta tror jag inte alls på. Dels så tror jag att både hingsthållare och hingstägare skulle tröttna och de skulle inte alls känna sig motiverade för framtiden. Det beror naturligtvis på vilken gräns som sätts. Men nej tack till dylika regler.
Hästägare behöver morötter – vi drömmer om detta!

3.2.2 Travprestasjon/stamme/holdbarhet/helse: ändras till 70% från 75%.
Eksteriør/håndterbarhet/lynne (inklusiv rasetype): ändras till 30 från 25%.
Helt ointressant och verkningslös ändring. Vad betyder detta egentligen?

3.2.3 Hingster med utradisjonell avstamning og lav innavlsgrad målt opp mot populasjonen før øvrig skal vurderes veldig positivt uansett alder, BLUP-tall, prestasjoner og størrelse. Det skal tydelig komme fram i dommerprotokollen hvis utradisjonell avstamning er vektlagt ved kåringen. Innavlsgrad påvirket av individer lenger bak i avstamningen anses som mindre alvorlig.
Ok. Vid ett varudeklararionssystem som jag förordar är detta helt ok att bygga vidare på.

3.2.4 Hingster skal gjennomføre travprøve.
5. Hvilken balanse (skoning) hingsten har gjennomført travprøven med.
Ok. Inget konstigt egentligen. MEN det skulle lika gärna gå att använda sig av video med slowmotion för att se hur hästarna rör sig, att se hästarna i tävlingssituationer känns mer aktuellt än som nu.

3.2.7 Minimumskrav for unghestprestasjoner (3-5 år): 
For å kunne bedømme unghestprestasjonene bør hingsten ha startet minst 10 ganger. 3-åringer bør ha startet minst fem ganger.
Min fråga: Om hästen startat 3 gånger eller 103 gånger – avlar de annorlunda beroende på antal starter? Jag vill tro att Moe Odin hade avlat EXAKT lika bra, om han fått samma chans, som nu om han hade varit ostartad.

3.2.8 Minimumskrav for eldre hingsters prestasjoner (6 år og eldre):
Grunnlaget skal være høyere enn 500 000 kr.
Verkningslöst tillägg.

3.2.9 Hingster tettere enn 3+3-krysning skal ikke kåres. (Med 3+3 krysning menes at samme hingst eller hoppe finnes to ganger i hestens tredje ledd. En slik hingst vil kunne kåres, men det vil ikke en hingst hvor samme hingst eller hoppe befinner seg en gang i hestens andre ledd og en gang i hestens tredje ledd).
Mycket tveksam till att detta gör någon skillnad på ett positivt vis. En regel jag tror kan kosta oss både hästägare och förtroende.
Det är fortfarande avkomman till hingsten som är det intressanta, om den har låg ik vad spelar det för roll om fadern (eller modern!) har hög ik?
ex. Faksinett, syskonparning alltså 2+2 lämnar avkommor med 4,6% inavel, hon själv 19%. 

g) N recurrens lammelse (Strupepiping) aksepteres ikke.
Helt enig. Jag tycker att det är viktigt att bevara den fina ras vi har idag.

3.2.12 I forbindelse med innmelding av en hingst til individbedømmelse skal eier eller innmelder oppgi om hingsten har hatt og er operert for osteochondrose/løse beinbiter eller er operert for halsproblemer.
Helt enig.

3.5.3 Det sertifiseres ikke kaldblodstravere i ST/DNT som er blitt til gjennom halv-/eller helsøskenparringer, samt parringer med far-datter eller mor-sønn.
Tja, ok då, bagatell i min värld. Det spelar mig personligen ingen roll alls. Det sker på ett högst begränsat antal individer nu. Avkomman till en syskonparning kan dessutom vara så gott som fri från inavel. Verkningslös regel. Cirka 10 individer per år senaste 20 åren är avlade på detta sätt, än ovanligare det senaste åren. Den här frågan är mer av moralisk karaktär.

Skriv under förslaget

[recaptcha]