Läser följande i Lars G Dahlgrens blogg på Travronden.se.
”2001 fanns det 7.209 personer med aktiv amatörtränarlicens. I år är siffran 4.485. Samtidigt har antalet hästar i amatörträning minskat från närmare 16.000 till under 11.000. Antalet proffstränade hästar, liksom antalet proffslicensierade tränare, har inte förändrats.”

Svensk Travsport – agera nu!

Det är mer tydligt än någonsin: Släpp på licensreglerna NU!
Låt hästägarna – de som betalar – lämna sina hästar till den som kan och vill träna dem. Fram med fri konkurrens och fri företagsamhet!
Låt gällande regler & lagar för djurhållning vara det som bestämmer vem som får hålla häst eller inte.

Många hästägare tröttnar i dag av flera anledningar, här är de vanligaste jag får höra:
1) ”Det är för dyrt.”
2) ”Man får ingen information om nån ting.”
3) ”Vad är det jag betalar för? För dålig information från tränarna.”
4) ”Dom här jävla reglerna för amatörerna.”
och så vidare…

Vad är det som är så dyrt då? Jag tror inte att så många har problem med att betala egentligen, utan själva känslan av att kanske ”bli lurad” eller ”ska jag betala för att proffstränaren själv äger en massa hästar” är nog så viktig att ta hänsyn till. Och att det inte framgår med all tydlighet vad man egentligen betalar för varje månad.
Att informationen är horribelt dålig från proffstränare har man hört till leda – ändå finns det dom som inte ens har en egen hemsida i dag.
Proffstränarna har ett gigantiskt ansvar i frågan om fakturering/information och hur man behandlar sina/våra/travets kunder – hästägarna.
Tyvärr hamnar de som faktiskt är duktiga i skymundan av de dåliga – vi borde bli bättre på att lyfta fram alla goda exempel här också!

Licensregler från Hedenhös tid?
Med gällande regler att amatörer måste stå som företrädare för hästar de tränar och då max deläga fem hästar själva gör att det blir ett evigt trixande med papper och de egentliga ägarna får inte äga sina egna hästar. Dessutom är det oekonomiskt och tidskrävande med den efterföljande pengahanteringen mellan intressenterna den dagen det kommer in pengar.
Bara där tar man själ och hjärta från ägarna.
Tänk dig själv att höra din häst vinna – men i högtalarna nämns du i bästa fall som ”med flera”. Fruktansvärt tråkigt för de som betalar för kalaset. Till slut tröttnar även den envisaste hästägaren om han/hon inte uppmärksammas.
Alla människor vill bli sedda och bli bekräftade – tänk på det travbanor i intervjuer, speakersnack och travprogram.
Lyft hästägarna varje gång!
Vilket tyvärr är omöjligt om de tvingas att lämna ifrån sig ägandet bara för att Svensk Travsport… Ja, varför tvingar Svensk Travsport dem till detta? Svar någon?

Hylla ägarna… 
En känga i samma anda till mediabevakningen – som dock är svår att ge en känga då de egentligen inte har det som uppdrag att göra ägarna nöjda. Men ändå.
När tidningar, tv och till och med loppreferenter/speakers säger/skriver exempelvis ”Här vinner Timo Nurmos stjärna” borde de egentligen skriva/säga ”Här vinner ÄGARENS NAMN stjärna HÄSTENS NAMN”. Åter igen pissar man på den som betalar/tar risken.
Låt ägarna stå i centrum i vinnarcirkeln.
Tränare, skötare, kuskar – självklart ska de hyllas. Men utan ägarna…

Dåligt med pengar hos hästägarna? Knappast!
Samtidigt som det är kris hos uppfödarna i Sverige åker svenska proffstränare och hästägare Europa och Nordamerika runt och köper hästar för… Jag vågar knappt gissa, men bara i Lexington handlades det för mer pengar än under Kriterieauktionen här hemma.
Min fråga är då – erbjuder inte uppfödarna en tillräckligt bra produkt?
Jag läste någonstans att ”uppfödare som betäcker en sval märr med en sval hingst inte borde förvänta sig ett hett pris”…
Ja, så är det nog, eller så är det helt enkelt så att det är mer cred i kretsarna att säga att man varit i Frankrike och köpt en häst även om den är ett benrangel och springer in 2% av vad den kostat? Vart ligger problemet då?

En bov i dramat – kan faktiskt vara travets eget organ Travronden. Det skrivs spaltkilometer varje år om travet i USA, många gånger hyllande och inspirerande. Kan det vara så att denna fascination för det amerikanska travet i det Svenska Travets egen tidning får hästägare och tränare att blicka väster ut? Är det skrivna materialet för bra? Det är onekligen enormt bra reklam för travsporten i USA.

Om vi ropar varg hela tiden inom travet – vad händer? Jo, vi skrämmer bort folk från sporten. Självklart förstår jag att det finns saker att förbättra inom travet, det har funnit och kommer alltid att finnas massvis med saker att göra bättre. Problemet just nu är att alla ropar varg – en del utan att veta varför och vi glömmer många gånger bort allt som är riktigt bra med travet!

• Vi tävlar om stora pengar – det går inte komma undan att det finns stora förtjänstmöjligheter för de som är duktiga!
• Jag kan tävla mot Jorma Kontio på samma villkor. När gick Kalle Karlsson direkt från gatan ut på Friends Arena och lirade boll med Zlatan senast?
• Travet är en magisk adrenalinkick du har svårt att uppleva på annat håll.
…och så vidare!

Hästägande och spelet hör ihop…
Det hör ihop på det sättet att snacket på jobbet, snacket på Ica, snacket som går skapar intresse och spel. Det kanske bara är en fördröjd baksmälla vi upplever nu med spelnedgången – att alla amatörer som lagt av de senaste tio åren nu slutar engagera nya människor som lägger nya slantar på spelet…?
Jag tror stenhårt på att lokal förankring i form av hästägande driver spelet uppåt.
Egna exempel är bara de som jag känner som aldrig skulle börjat spela på trav om det inte vore för att jag engagerat talat om mina hästar och på så vis har också frågorna börjat komma – ”kan man spela på din häst?”. Den vägen in i spelet är inte att förakta och blir vi amatörer färre – ja då kommer färre att exponeras för travet ute i arbetslivet. Travet behöver dessa ambassadörer!

De som anpassar sig bäst överlever
Ska alla kunna leva på travet? Nej självklart inte. Travet bör ses som vilken bransch som helst – ”survival of the fittest” är kanske inte riktigt rätt uttryck, men missförstå mig rätt. Eller ja, Darwins tes där om att den som är bäst att anpassa sig till rådande miljö stämmer antar jag… Inte om man tolkar det som att den starkaste vinner… I alla näringar går vissa företag bra – andra får stämpla ut och i värsta fall konkurs.

För att detta ska fungera riktigt från grunden – släng licensreglerna för tränare så långt åt hellskotta det bara går – tillåt fri företagsamhet och vi kan börja se travet som den riktiga näring det är med 30.000 arbetstillfällen i hela landet.
Hej, vi kanske skapar ännu fler jobb om fler ges möjlighet att bedriva verksamhet på riktigt!

Jag har det bra!
För mig personligen är läget i travet helt ok för tillfället. Jag och sambon har båda jobb, vi tjänar ok, vi är på så vis en ganska ”normal” familj utan barn. Vi åker på semester ibland och vi har ett gäng hästar. Vi har haft förmånen att ha en häst som de senaste två åren sprungit in en del fina pengar som vi kunnat återinvestera i nya hästar, ny utrustning, nytt stall och så vidare. Vi har det bra, och vi har kunnat satsa pengar vi fått in.
I princip kan man säga att vi har filosofin att inte satsa inte pengar vi inte har råd att förlora. Det är möjligt att vi får sälja några hästar om det inte bär sig, men det får vi ta den dagen.
Det finns jättefina pengar att köra om och att hålla häst hemma på egen gård, nära till duktiga bönder som levererar hö, havre och halm är inte speciellt kostsamt.
Det är inte dyrt att skaffa häst idag, det är inte dyrt att köpa utrustningen som krävs för att träna hästar – jämför bara med vad vi människor lägger våra pengar på i andra fall.
Det är definitivt så att det är billigt sett till den upplevelse man får!

Det är utan tvekan så att om vi inte börjar berätta om hur jäkla roligt det är med hästar och hur förbaskat bra man kan ha det som liten amatör – då kommer vi inte få in tillräckligt många nya. Precis på den vägen vi just nu vandrar på om man läser statistiken ur Dahlgrens blogg: ”2001 fanns det 7.209 personer med aktiv amatörtränarlicens. I år är siffran 4.485.”

Det finns med andra ord ett och annat att tänka på, ett och annat att förbättra.

Och som vanligt…
Allt beror på din egen inställning.
Allt börjar alltså hos mig själv.

Fredrik Fransson
Travälskare i första hand

Ps. Jag tror till och med att det kan vara ett ypperligt läge att bli hästägare just nu, satsa i lågkonjunktur brukar vara billigt samtidigt som du står rustad och förberedd vid nästa högkonjunktur!!!